Nu har vi testat ett tag och sonen har kännt sig orolig och kännt det som att det är fel på honom, idag träffade vi äntligen en läkare... En VETTIG lärare med underbar hand om barn och då oroliga barn som grabben faktiskt är. Förklarar först för sonen (som förövrigt är 9 år) att här hos läkaren är det du som passient som bestämmer. Sonen tappade hakan då han ställt in sig på en elak läkare som ska ta prover, plocka fram sprutor och Gud vet vad... 

Genom ett vettigt samtal konstaterar läkaren att sonen är vad vi haft misstankar om, han är laktosintolerant!!! Och för att gå vidare med förklaring på barns nivå ( vilket också uppskattades av den vuxne ) så fick vi förklaringen : det är du som är normal!  Och mamma som tål mjölk är en mutant! 

"Haha" med gott skratt i magen kunde vi   lämna mottagningen och läkaren och skynda tillbaka till skolan. Skönt att få det bekräftat!